Det krävs inte mycket för att vara vänlig…

Jag blir så förbannat less på människor som går omkring och surar, är allmänt otrevliga och sprider olycka omkring sig. Hur svårt kan det vara att ge ett leende tillbaka? Eller att hålla upp dörren LITE längre så att bakomvarande person slipper få den i ansiktet? Behöver man alltid försöka hitta något negativt att prata om? Varför säga nej till allt först istället för att säga ja och fundera ett tag till? För att inte tala om dem Svenska avundsjukan! Flera gånger i veckan möts vi av den. Är vi inte själva drabbade, ser och hör hur andra drabbas av den så är det vi själva som är avundsjukans bärare och talare. Hur det än är så får vi för fan tänka på vad vi säger och hur vi beter oss!

 

Behövde bara få spy lite galla :P
Nedräkningen fortsätter… Bara 3 dagar kvar!!!!!!!! Hoppas att de går fort :)

 

Vänliga ord är små och enkla att säga, men de ekar i oändlighet. Avundet å andra sidan tar aldrig ledigt

 

//M


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0